Kärt barn har många namn!

Var ut igår. Nu dröjer det ett tag innan det blir Torneå. Jisses. Dålig stämning var det, aldrig varit med om något liknande! En boxningsmatch hade varit mysigare och mera vänskaplig.

En positiv sak: Stella spelade och det var värt småslantarna man betalade in. Fick höra bästa låtarna, och riktigt bra var det. Jaa, det ångrar jag inte!

Men nu till det mindre positiva; be prepared...

En tjej spillde ut sin drink och för att inte träffas av glasets innehåll själv så gjorde hon en kick-back och sparkade mig rakt i låret (*aijje!) - och som om det inte vore nog med det så rev ju hennes klack såklart sönder mina strumpyxor. Har man kort kjol och svarta strumpyxor kommer ett hål att synas rätt så väldigt tydligt i ett sånt läge. Alldeles jättetydligt. Ett hål stort som en femkrona blottade mitt lätt solariebrända ben och tjejjäveln vände sig inte ens om. Jag menar, sparkar man till nån (även om det inte är på flit) så känner man ju det! Ett litet "åhå" eller nåt hade kännts bättre än total ignorans. Nåja, jag lyckades dra upp hålet så kjolen nästan dolde det, och använde en hårklämma för att försöka sno ihop hålet. Suck, alltså. Bästa låten, Lumottuu, spelades. Ett kylskåp ställde sig framför mig, mitt framför för att riktigt blockera (kanske inte det heller på flit, men vad bryr jag mig om flit eller inte?) och fotade vad som antagligen var herrens favoritartist. Hallå kylskåp, out of my way!

På min högra sida hade jag hon som rev sönder mina strumpbyxor och försökte mosa min lårmuskel. Lätt irriterad på denna person, bytte jag plats med JW. På min vänstra sida hade jag då en person i kubik; lika lång som bred som tjock (sry, jag hade nolltolerans igår) och vinkade åt Stella mellan perioderna då hon själv spelade luftgitarr där på dansgolvet.

Det var så smockan hängde i luften på toa också. Tjejer som började gnöla om nå skitsaker, det jävliga var bara att det var två gäng. 3 äldre damer och 4 yngre tjejer. Och en talesman för varje grupp. Det osade lite bränt. Inne på toan funderade jag på hur man smartast kan smita förbi dem och komma ut. Men det lugnade ner sig iallafall. 
 
Sorgliga raggningsförsök. Nån som tassade efter, trots att man otaliga gånger flyttade på sig på dansgolvet för att markera nej nej. Även en och annan "granskning" - sådär glor uppifrån och ner och upp igen, och som sedan avslutas med en nöjd nick och en liten blinkning. WTF, tror nån att sånt fungerar? Att man känner sig.. uppskattad? (eller fungerar sånt, är jag bara oimpad av sånt???)

Jag tror att stämningen var bitter för att de blev slagna av ryssarna i hockey-VM som just nu spelas i Kanada. Hockeyn gjorde sig påmind även på dansgolvet. Vilka tacklingar man fick! Folk plöjde sig fram som om kriget kommit och hjälpsändningar med mat just anlänt! Puttade och skuffade folk, utan att alls tänka sig för.

Att vi ska möta finland i match ikväll gör väl inte saken bättre.

Hätsk stämning för att sammanfatta. Jag brukar normalt sett inte gnälla så mycket när jag varit ut. Men igår var det exceptionellt. Inte vad det brukar vara. Man kände att det var riktigt rå stämning. Uscha.



Men ett är säkert - har man inte långt gångna suicidplaner ska man inte gå ut på umppari ikväll.